Ego

Jag hade tänkt skriva om solglasögon, under några minuter i går kändes det som en bra idé. Jag har under mina dagliga barnvagnspromenader slagits av hur många som har likadana solglasögon.

Jag är inte den som sticker ut när det gäller kläder och stil, jag ser det inte heller som vidare eftersträvansvärt, men det har aldrig känts vidare kul att upptäcka sitt egget plagg på en annan person. Min vinterjacka köpte jag på H&M och den har jag följaktligen sett på ganska många denna vinter och visst, den är snygg och prisvärd. Men att tio personer uppenbarligen delar min åsikt om denna jacka ser jag inte som en bekräftelse utan snara som ett tecken på att byta prisklass och modell. Jag vet inte varför.

I gymnasiet var den vanligaste orsaken till att jag slutade intressera mig för ett band att alla andra började gilla dem. Det hände t.ex. med Danzig. Jag vill inte att alla andra ska gilla samma saker eftersom jag inte tror att de gillar dem på samma sätt som jag.

Vi lever in en tid då vilja att sticka ut från och strävan efter att passa in är krafter som tycks ta ut varandra. Alla vill vara unika och blir därför kopior.